♥

Jag är så arg , men ändå så himla glad.
Du betydet så himla grymt mycket ,alla dagar med dej är helt jävla underbara.
Jag blir så himla lycklig jämnt när jag ser dej. I skolan tänker jag på dej hela tiden.
Jag har liksom kollat på dej i alla år.
Och nu den 19/12-09 blev det du och jag. Så kär jag va och är.
Känslorna har bara stigit och stigit för varje dag.
Men jag gör massa fel så dina känslor börjar minska och det skrämmer mej.
Jag vill inte att det ska va så.
Jag vill verkligen inte släppa oss två.
Men jag är så osäker jag vet inte va jag ska göra.
Vill att det ska bli så bra som möjligt men är så jävla feg och osäker blir så himla förbannad på mej själv.
Du betyder verkligen allt för mej tanken att det inte skulle va du och jag finns inte . Jag vill inte att den ska finnas , för du betyder så mycket.
Jag har funderat och funderat på hur jag ska göra jag fick upp den där jävulska tanke i huvet , att jag ska släppa allt.
Men aldrig i livet.
Det ända jag vill är att det är vi.
Det kanske inte märks att jag tycker om dej men om jag skulle visa hur mycket så skulle det inte gå :P
För det finns inte ord till hur mycket jag känner för dej.
För nåra dagarsen fick jag reda på en sak som gjorde mej grymt förbannad.
Okej det är kanske inte så mycket men så himla svartsjuk blev jag.
Så började jqg tänka den tanken som kom upp, det får inte hända!
Egentligen det ända som visar hur mycket jag känner för dej är egentligen 3 ord.
Jag älskar dej <3

Jag vill inte släppa taget.
Du betyder verkligen allt. <3